I can hear the sounds of the city. Sunrise and set are the same to me.

Hej på er!
Igår kväll liknade nog ingen annan kväll som vi varit med om.
Det började med att vi fick skjuts ner till älven av Jonatan, så då satt
jag och Kelly nere vid Victoriabron och drack 3,5or, sprit (som var min)
och rökte medans vi snackade om allt och inget.
Lite senare mötte vi upp våran kära vän Simon vid frasses och vi styrde
våra steg ner mot parken för att någon viss var tvungen att lätta på urinröret,
eller hur man nu ska nämna det, HEHE.

Där satte vi iallafall och pratade, och drack lite till tills våran käre vän
Jonatan hämtade upp oss för ytterligare äventyr. Vad som hände med
Simons planer om krogen, det vet varken du eller jag.

Det första vi fick höra var att vi skulle mot Norsjö, jag trodde såklart
det var ett skämt men ju längre vi kom desto mer övertygad blev jag.
Att sedan Jonatan och hans kompis ändrade sig och att vi istället åkte
mot Arvidsjaur, det är ju en helt annan sak.
En bredpratande människa, massa vilsekörningar,
flera telefonsamtal med en arg flickvän,
och massor med irriterande kommentarer senare
var vi framme i något som ingen visste vad de riktigt skulle kalla det.
Jag och Kelly bestämde oss dock för att ligga kvar i bilen och sova medans de tre grabbarna
gick ut för att sätta sig vid en brasa och lyssna på en riktig rockers historier om sitt crazy life.

Ännu lite senare då vi blev väckta av killarna och började köra igen,
efter en liten misslyckad skattjakt eller vad man ska kalla det så var vi
påväg hemåt igen. Klockan var cirka fyra och skylten med 143 km kvar till
Skellefteå var inte speciellt lockande. Tur att vi hade en jetmotor i den såkallade
bilen och trevligt sällskap, annars hade vi nog likt fåglarna, inte klarat resan ända hem.

När vi äntligen var tillbaka i Skellefteå efter att ha släppt av den första manligheten i Kåge,
eller vart det nu var, var det dags att släppa av nr 2, tha burkieye. Väl i hamn fick jag hälsa
på min favoritfelix för att sedan sätta mig i bilen igen medans både Simon och hans rumpa
vinkade adjö, charmigt.

Efter Kelly hade släppts av i sin hemmiljö så var det dags för mig att bli avsläppt vid
bommen ungefär. Jag förstår Jonatan, stackarn som hade kört så långt.

En kall hotdogkorv i ett hårt hotdogbröd, en tandborstning och sminkborttagning senare
låg jag i sängen och där flöt jag in i drömmarnas värld för att sedan vakna upp idag och få
veta att vi ska byta bil. Idag har alltså gått ut på att städa ur bilen lite, sedan sätta mig här.
Oh lord, jag kommer sakna våran fina gamla gröna Toyota.

Finns inte så mycket mer att säga mer än det jag skrivit, mer än att snart är det
planerat att jag ska till Umeå och hälsa på min kära kusin Linda, vi hade tänkt fara
på stan en sväng och shoppa.

Vi ses i Augustimörkret.
Hola right back att ya
Matilda

Close yet far
Drop me a line and tell me how the hell you are.





































Kommentarer
Postat av: Kelly Lee

bara så du vet, det stod 143 km till Skellefteå.

och JA det var svinigt jävla bajs långt !

Men att köra 160 efter 95an är det jag lever för ;)

... och mörda fåglar ;S

2009-08-03 @ 02:30:17
URL: http://kellylee.blogg.se/
Postat av: lindaa

i love this pic on yOU!!!

2009-08-03 @ 17:06:54
URL: http://lindzorrs.blogg.se/linda

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Annonser från BloggPartner