Jag började tänka på en sak idag, har även tänkt på det en aning förut. Jag har som alltid varit så lugn med vart livet ska ta vägen och att fixa jobb och allt ordnar sig vad som än händer. Men sanningen är att jag är så jäääävla rädd då jag tänker efter. Jag vill inte bli arbetslös forever eller få ett skitjobb som jag kommer vara fast i forever. Jag vill utbilda mig till skådespelare och flytta till USA och bo där, fattar ni? BO där. Jag vill lära mig språket till max, skaffa jobb, hitta en fin lägenhet och leva livet, leva det liv jag vill.

Jag är så himla rädd att aldrig bli nog bra skådis t ex för att kunna få dom slags film och teaterjobb som jag vill ha. Och visst, chansen är inte alls stor, men den finns. Jag hörde en gång en som sa att 99% av alla människor kommer säga till en typ "Men OK, vad är din riktiga plan, vad tänker du göra egentligen, det där går inte fattar du väl?!". Näe, då väljer jag hellre att lyssna på den där jävla procenten som säger att allt går bara man vill. Kanske inte nu på studs, men KANSKE sen.. KANSKE om jag har tur, om jag ger allt. Om jag jobbar på det där skitjobbet, tjänar ihop lite pengar, går en kurs, skaffar lite kontakter, flyttar till nåt flott ställe och går på nån himla audition för att sedan få en liten roll som kanske leder till något större. JAG TÄNKER FAN INTE GE UPP, om jag så ska sitta och googla på filmcafe och statistsidor tills jag blir 40......

Fast aa, kan ju hända att jag ändrar mig genom åren, men just nu är jag så peppad, även fast jag är himla rädd, har en himla scenskräck inför massa folk så vill jag utvecklas, och jag vill tjäna pengar på något jag tycker är riktigt kul. Jag skulle kunna fortsätta forever med att skriva om detta, men nu är det nog. Uh. Jag hoppas tiden bär mig dit jag vill, sköt om er allihopa och hoppas ni gör det ni känner för och kämpar även fast alla andra säger att ni inte kommer lyckas, för det kommer ni, bara ni vill!:)