And I can see that you're the first one in a long time that had some faith in me.



Igår när jag åkt hem med bussen från Lycksele
, hade sista bussen mot anderstorp gått, så jag ringde runt i panik för att fråga om någon slags skjuts (eftersom jag hade tunga saker att bära), men förgäves. Mamma sa att jag kunde ringa taxi, så jag tog mig över bron och gick till campushallen så att det skulle bli någorlunda billigt, sen skulle jag precis ringa taxi då jag såg att Ludvig ringt upp. Jag bad honom så snällt jag kunde (skrek ungefär i panik och ångest) om hämtning, och HAN KUNDE. Han kom med sin svarta springare (moppe) som ett ljus i mörkret. Nog för att norrland aldrig blir mörkt förutom på vintern men.... tusen tack iallafall :)

Jag är glad att jag la mig tidigt igår! Nu är det dags att dra igång Kapten röd, invänta Ida för att ta igen midsommarmiddagen, så det blir att äta gott med henne, för att sedan åt kvällskvisten ta med mig henne till Felicia för party! Jag kunde inte vara mer taggad för ikväll. :) IKVÄLL SKA JAG SE KAPTEN RÖD! Underbara människa, min HJÄLTE ♥

Tänkte bara utbringa ett sista tack till syster, Jonas, farmor, andra syster och syskonbarn samt Jens.
Sen till Ludvig för hämtning, och Hilda som stod ut med att prata i telefonen.

Och bara ett stört tack till Simon för att han orkar stå ut med mig fortfarande ;) höhö.

I'm making a difference
I'm taking a chance (a chance)
You can say what you want about me,
But no one can tell me I can't.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Annonser från BloggPartner