It's such a pity.
Man känner sig faktiskt rätt älskad då man kommer hem. Hunden slutar aldrig vifta på svansen och pussas en massa. Man går upp, borrar in ansiktet i kattens päls och får massa pussar i pannan. Myyyys! Idag blir det att hämta ut klänningen som jag hoppas passar, annars får jag ta den andra. Sen ska jag kika på lite läxor (ps. senast imorgon) sen förmodligen se lost. Hoppas det blir god mat idag, då är dagen fulländad.
Såg även West Side Story i aulan idag. Är nog ingen film för mig after all. Visst, fin handling... (Som man bara sett en miljard gånger förr), och lite väl old school, men den hade väl sina ljuspunkter antar jag. Men 2,5 timme. Aldrig mer säger jag bara. Uh.
Someone like you.
Kommentarer
Trackback