Jag tror typ detta är en av de gånger i mitt liv som jag är som tröttast.
Visste inte hur jag skulle formulera mig.

Jag kan inte koncentrera mig, hela huvet är luddigt, inklusive ögonen då.
Glömmer bort allt som jag och andra säger. Lyssnar inte ordentligt och skriver
alldeles för fort för att hjärnan ska hinna tänka ut före.

Klockan åtta får jag lägga mig. Det känns som tusen år tills dess.
Vad jag än gör så kommer jag kunna somna, så jag ska sitta här ett
tag, sen kanske tvätta bort smink och borsta tänderna osv.
Tänk vad skönt då jag får lägga mig sen, då hela kroppen kommer
pirra för det är så skönt att lägga sig ner och jag kommer inte känna
smärtan i rygg och nacke.

Har ni föressten tänkt på en sak? Om man nu är skittrött och är uppe
för länge för att ställa om dygnet så blir man oftast pigg och kan inte somna.
Så är det iallafall för mig. Saknar min gamla dygnsrytm.

Aotch, vilket ointressant inlägg.
Kan visa en lite rolig sak jag skrev på msn.
Och för er som inte fattar Ironi. Skaffa ett Ironilexikon,
jag vill inte mörda min hund påriktigt. Ba lite. Kram.

M säger:
Alltså, jag är världens tröttaste, och jag får inte sova förrän åtta
för jag ska ställa tillbaka dygnet,
och nu ligger hundjäveln breve mig och snarkar. Jag vill mörda!

Kanske inte så kul, men det var det enda intressanta jag hade att avsluta med.
Nu började låten Winter Song med Ronan Keating. Ska njuta lite och tänka på
min sköna böna Johanna Fredriksson. Ha en trevlig kväll, och jag vill inte höra att
någon ska lägga sig tidigare än åtta, det är bara orättvist.
Det är mig det är synd om, MIG!

Öhm. Ja. Hejdåda.
Matilda.