Hellooo again! Nu är jag back. Idag har varit lite mer händelserikt, eller kanske ej. Who knows? Hoppas på en förbättring om man säger så, mer säger jag dock inte. Premiären för våran kära Sezuan närmar sig och ja, det känns väl bättre antar jag? Typ? Kanske.

Allt är upp och ner. Jag vet inte om jag är glad eller inte. Jag tror jag klarar mig rätt bra i det stadiet jag är nu. 2O11 har varit rätt sämst hittills, men jag hoppas att det blir bättre, skulle ju suga om hela året var så, men somsagt så sitter ju 97% av att allt går dåligt i huvudet. Och de resterande 3% kan man välja att man skiter i om det går skit och leva på och vara lycklig ändå. Hela världen är så underbar, om man är korkad, tom och glad! Word. Lite flummigt inlägg sådär.

Snart är det förövrigt dags för praktik. Har jag någon praktikplats? Nej. Har jag funderat vad jag vill göra? Litegrann. Vet jag vart jag vill vara? Nja. Har jag ringt någon plats? Nej. Jag är nog rätt hopplös. Tar dagen som den kommer. Livet lunkar på. Jag är störd, mitt humör går upp och ner, men på ett mänskligt sätt. Jag är ju faktiskt bara en människa. Något att vara stolt över? Hmm.

Mänskligheten är underlig. Jag behöver sova, inte än bara. Sköt om er!