Blev ingen smörgåstårta idag, men god mat var det ändå. Och trevligt sällskap förstås. Efter vi besökt Simons farmor besökte vi Simons pappas motorcykelklubb, det var jättetrevligt, men kände att tröttheten tog över tillslut. Trist. Hatar att vara kronisk trött. Blä.

Imorgon är det dags för hemgång, och jag kan inte rå för att det värker lite i hjärtat. Efter många dagars umgänge med min fina så känns det lite hårt att återvända till sitt lilla studentrum och sin ensamma säng. Men, men. Sånt är livet.

Nu ska jag snart se det nyaste Vampire diaries, och njuta av det livet har att erbjuda av denna kväll. Sköt om er allesammans!