Varför ska alla dö egentligen? Heith Ledger, Brittany Murphy, Ronnie James Dio och nu Paul Gray. Jag har nog glömt en massa, men det är fortfarande sjukt. Varför ska alla dö? Jag är inte så jätteinsatt. Dio visste jag inte vem det var, Brittan funka ju och Heith var jag  förälskad i. Paul Gray, varför jag bryr mig? Ja för att jag tycker Slipknot är ett bra band och det är onödigt att någon ska dö. Vila i frid iallafall.

 

 

 

Hejdå är inte föralltid :((((((((((((((

 

Idag har varit en huuuuur mysig och bra dag som helst. Varför??? Jo. För jag har fått det mesta av idrotten avklarat, god mat på skolan, slutade råtidigt, for till Carran och solade med några härliga tjejer (pics pls!!!!), och även träffat mysiga vovvar och ätit god halloumi. Sen har jag fått världens godaste(?) parfym av Caroline, TAAACK! Och sen cyklade jag hem och vi ska även äta rågod mat hemma. Sen är det även en som är intresserad av min moppe. Blir den såld blir jag RIK! och har råd... med saker. Helt ok.

Därför!

Och imorgon är det dags för brännboll och grejer och sen Kajsa och Rickys inflyttningsfest, HUR KUL? Livet leeeeker. Nu ska jag kolla efter brännbollsracken i vårat förråd. Vi hörs!

Fick nyss ett sms, och det skar i hjärtat nåt så jävulskt, även om det nog var bäst så.
Inget mer lidande.

R.I.P

Nu har jag nyss varit nere och ätit världens godaste varmkorv, nämligen sibyllakorven på burk då som är en lite större och mildare version av bullens. Mumma! Efter det hjälpte jag mamma att bära upp vinterskor på vinden och sen noppade jag hennes ögonbryn. Har även pratat med Linda, min käre kusin för ett tag sen. Man blir så himla glad.

Om du ser det här Linda så kanske vi kan umgås på lördag eller söndag? Myskväll och grejer. Vi ser väl helt enkelt. Idag har varit en slappardag, och jag tänker inleda kvällsmyset med Lost eller någon film. Vi ser väl. Imorgon blir det fixa mobilen, eller rättare sagt simkortet, sen blir det Piteå. Soft, hihi.

Och föressten. Grattis i förskott Caroline. Tänkte du kunde få ett litet grattis här också(:

Btw. Bara jag som längtar till alla sena sommarkvällsfester, grill, god mat, goda drinkar och världens bästa människor? åååå memories. Men snart är vi tillbaka.

Aja, time to go. Min dator är cp, som allt annat som inte vill fungera. ADJÖ!

Fötterna värker, mensvärken har börjat lägga sig och jag tappade nyss en dataskärm över mitt lillfinger så det började blöda. Snyft. Ej okej med blod. Har iallafall varit på stan och införskaffat ett par tygskor för hundra svenska riksdaler. Röda och fina, kanske får ni se sen. Vem vet, om inte jag? he he. Har även provat en ny marabou smak. Limited edition med smak passionsfrukt och chili. Den var väl sådär, om man säger så. Blir att prova på polka nästa gång, den blir nog en hit!

Såg iallafall våra duktiga klasskompisar dansa idag, och jag blir så stolt att det gör ont. Jag blir nästan mammig och ser dem som 'mina' haha. Men dom är ju våra. Teater & Dans. Två olika grupper i samma klass. Vi har ju hållt ihop nu i nästan tre års tid. Herregud. Aja, nu slutar jag innan jag blir tokig/tårögd över studenten igen.

Take care.

Åh. Varför har The Used ställt in i sommar? /cry. Kommer aldrig komma över det :(
Nu ska jag sova. Dröm fina drömmar, fast bara om ni förtjänar det.

Eller så kan man säga som i en viss film, och jag håller med till en viss del.

Om man drömmer mardrömmar har man egentligen ingenting att vara rädd för,
mardrömmar är bara ett bevis på att man fortfarande kämpar.
Det är när man börjar drömma lyckligt som man ska börja oroa sig.

Det gillar vi!

Jag vet dock inte vad som hänt med mig på senare tid. Det har gått hål på mitt skal så jag vet varken ut eller in. Jag som brukar hålla allt inom mig har blivit som en öppen bok. Jag hatar det, bokstavligt talat.

Nu ska jag göra något. Det blir antingen att skriva på svenskan, att se film eller sova. Eller kanske alla samtidigt, hehe. Näe, nu får mitt stressmonster där inuti ta det lilla lugna så ordnar sig allt därefter.

Tack för att ni finns allihopa. Förlåt för min bitterhet, jag gillar er egentligen. (De flesta av er iallafall).

Älskar att jag börjar jobba måndagen den 21 juni.

Problemet tänker ni?

Mjo. Nämligen att Pier pressure är just då. Den 20 juni, hela dagen. Och tja.. 130 mil från Skellefteå.
Tänk er typ. Festival till sent på kvällen. Sen börjar jag i Skellefteå, eller mja, utanför Skellefteå klockan 6.45 på morgonen nästa dag.

Åh. varför vill allting jävlas? Det passar ju perfekt som första intryck att inte komma första dagen. Jag vill mörda.

Sitter på skolan nu. Kämpar med Projektarbetsrapporten. Jag hatar den. Usch. Försöker även att rensa bort alla andra läxor och grejer jag har att göra från hjärnbalken för tillfället.

Vi har förövrigt fått våra studentmössor nu, äntligen. Något fucking positivt.

Ödlemående. Uh. Och ja. Jag är en bitterfitta just nu, så låt mig få vara det eller ge mig en kram, så kan jag åtminstone låtsas att jag gillar din närhet. Äckel.

Hehe. Okej, ska ge mig. Jag gillar kramar. Bara inte just nu. Eller behöver jag bara en kram från rätt person? Just nu känns det som what so ever, jag bryr mig inte. Nu ska jag ut och göra dumheter. Och nej, jag röker inte egentligen. Bara på senaste tiden då det har varit så mycket stress.

Dålig vana, ja. Men snälla skäll inte på mig. Det är det sista jag behöver just nu.

Old pic.

Jag orkar inte mer. Varför förstår du inte?


Jag vill bara hjälpa.

Kvällen var underbar. Tack allihopa!

Men fy vad man kan känna sig ensam ibland. Alla är vi ensamma, men jag känner mig extra ensam. Övergiven. Säger som jag alltid har sagt, jag är en ensamvarg i en social människas kropp.

.. Och kanske är det mitt eget fel? Kunde allt sett annorlunda ut ifall...

äh. Slut på funderingarna nu.
Nu ska jag vara ensam ifred- hehe

Vi börjar med minus så allt ser mycket bättre ut sen.

- Mycket läxor + rapport kvar att skriva.
- Missade nationella.
- Har läst ut 'Att älska som en porrstjärna'
- Har fuskat massor med min diet
- Har ingen bil till balen än.
- Är stressad över allt.

Och det bra.

- Ska ut och fira med klassen ikväll för att vi överlevde Peter Pan.
- Ska käka godmat ikväll. Entrecote och Potatisgratäng.
- Har börjat på rapporten.
- Har beställt balklänning
- ... och urläckra högklackade skor (inte till balen dock).
- Har planerat in Ida som date på valborgs ;)
- Allt ordnar sig tillslut! ;D

♥

Jag är ju inte den smartaste indianen i kanoten. Varför? JO, jag försov mig. Ni hörde rätt ja. FÖRSOV MIG PÅ NATIONELLA. Gud förbannat. Sen är jag alldeles för mesig för att fara dit direkt så jag ringer och smsar runt som besatt och frågar om man får komma in om man är sen. Nu är det försent. Uh, får helt enkelt ta och göra det en annan gång. Anus.

Varför ska jag alltid somna om? Dumsnut.

Sådärja.

Mitt humör idag är lite... speciellt. Jag vill ungefär. Hm. Slå sönder saker.

Jag hatar idag. HATAR!




Jag skulle sovit längre....... döden.

Varför får jag såndär tvärångest från ingenstans? Jag var jättepeppad på bio, på allt, allt fixar sig tänkte jag. Nu vill jag bara lägga mig under täcket, ligga där forever och glömma allt som har med allt att göra.

Tänk om man fick fara iväg, börja om på nytt. Jag slits mellan två håll. Jag känner mig så liten, meningslös. Som att det alltid är något som blir fel. Detta har jag dock inte känt på länge. Jag har varit tom ett bra tag nu. Det enda som cirkulerat i mitt liv har varit läxor, stress och allt annat bajs, och det andra bajset har gått från svartsjuka till tomhet på bara någon timma.

Jag förstår faktiskt att folk inte orkar med mig, jag gör det. Men det sårar mig en massa. Kanske vore bäst för alla ifall jag bara kunde få fara iväg. Långt bort. Börja om på nytt. Sen då det blir samma därborta som det varit här kanske man kan fara tillbaka igen, för då är man saknad. Älskad igen.

Men då har man skaffat ett nytt ställe att sakna, ett nytt ställe att slitas mellan. Snart blir man ett spindelnät byggt på tusen olika trådar. Vad händer om man klipper en tråd? Skulle man ens våga chansa? Jag vet inte. Jag vet knappt vad jag skriver. Jag tänker inte innan, utan jag låter bara orden flyta på, annars kommer dom inte fram. Då måste jag formulera mig på ett mycket vettigare sätt. Det är skönt att slippa alla tankar ibland, men samtidigt måste man tömma sig på ord. Det är nyttigt, har man sagt.

Vart är jag i livet? Vem är jag? Jag har faktiskt ingen aning. Är det ens värt att tänka så?

Och sist men inte minst, jag gillar inte att ursäkta mig, inte för sånt här, för det är inget man ska behöva be om ursäkt för egentligen, men jag känner att jag behöver. Förlåt att jag är som jag är. För jag är bra på att vara väldigt på, inte vänta på min tur, prata om onödiga saker, säga att jag inte kan och vara allmänt jobbig. Jag avundas er. Jag äcklas av människan, men om jag ändå ska vara en så önskar jag att jag hade varit mer.. mer älskvärd. Inte för att jag inte är det. Men jag önskar att jag hade kunnat vara som förut, då visste jag iallafall vart jag hade alla. Nu har jag blivit desperat. Vad hände med gamla jag? Var det en bättre jag? Eller är den nya jag bättre? Kanske är jag bara ett mellanting nu. Någon som söker.

Jag måste hitta mig själv. Sökandet håller på, och har gjort i flera år. Jag börjar bli less. Snart slutar skolan, men då är det nya bekymmer som väntar. Kanske är det bättre bekymmer. Finns det något sånt? Det väntar att se.

Människor. Lev för guds skull som ni vill leva, och bry er inte om imorgon. Imorgon är ett nytt bekymmer. Ett nytt bekymmer i en ond cirkel.

Jag vet att jag kommer över det här, iallafall tills nästa gång. Jag kommer nog fixa det. Jag är bara så förvirrad, det framgår nog i texten jag nyss skrivit ner. Jag behöver få vara ifred. Det är så det känns nu. Men det är inte vad som är bäst för mig. Eller kanske är det det?

Vad vet jag?

/En ensamvarg i en social människas kropp.

AHhhhhhhhh! Jag vet inte vad jag ska säga. Jag börjar nästan gråta. Och det är inte ofta mina vänner. FYFAN VAD FINT. Ah, jag vet inte ens.. :'):'):')

Det var så skönt att höra, låt det aldrig bli dåligt igen.

Jag har saknat dig. Synd att jag inte var där.

Varför är jag inte på individuellt val? Uh. Jo, för jag... försov mig. Damn. Ändå har jag sovit sen ca 21.00, dock har jag vaknat en massa gånger. Jag är helt slut i kroppen, kan det vara något virus? Eller kanske bara att jag är slutkörd. Nevermind. Det löser sig? Mest oroad är jag dock över svenska nationella. Vet inte hur jag ska lösa det. Det enda jag behöver lösa nu är att stiga upp.